Bloggen flyttad
Gör kvinnobristen att fula kvinnor kan få till det utan alkohol?
Så klart har både män och kvinnor klagat på denne mans uttalanden. Varför?
Är det för att han är FÖR ärlig. Man kan vrida och vänta på det hur man vill.
Men är verkligen männen så desperata att dom tar vad som helst?
Jo, kanske det.
Finns det så fula kvinnor att det måste till en desperat man innan dom kan få till det?
Jo, kanske det.
– Allt som oftast ser man en tjej som inte är så vacker gå längs gatan med ett stort leende på läpparna. Oavsett om det beror på något som föregått eller en förväntan inför kommande kväll, så tyder det på en viss lycka, sa han i en intervju i lokaltidningen Townsville Bulletin i förra veckan.
Skönheten ligger i betraktarens ögon bla. bla. bla. Jag är själv inte så snygg tycker jag, men vem bryr sig. Det är väl bara bra om han uppmärksammar kvinnorna på att dom kan få en chans i staden. Borde inte alla vara glada? Dom fula kvinnorna slipper ju vara ensam, och männen behöver inte bli så trötta i armarna.
Utseendet är inte allt säger en del. Självklart är det inte allt, men det är viktigt. För är det inte så att man kollar någon gång extra om man ser någon som sticker ut på något sätt. Jag gör det i alla fall.
Ibland kan man kolla på någon för att dom ser bra ut, ibland för att någon ser jävligt ful ut.
Fast så får man väl inte säga i det "politiskt korrekta Sverige".
Så lev som ni vill och kolla på världen med kritiksa ögon...
Vill gifta mig ung och snygg
Här har ni ett första inlägg från Ms Mybell. Ms Mybell som hoppas bli Mrs Mybell medans hon fortfarande är ung och snygg.
Eller 32 kanske inte är att vara så lastgammal och utseendet är väl fortfarande helt ok, men hur länge jag håller mig i den här formen, det vetefan.
Med dagens metoder går det visserligen att hålla sig ung och snygg bra länge men jag är tveksam till att jag kommer börja spruta in silikon och skära bort fläsk från min lilla kropp. Fast man ska aldrig säga aldrig. Har man en gång börjat så...
Tillbaks till giftemålsdrömmarna. Jag har hela mitt liv drömt om mitt egna bröllop. Hade en period för ett par år sedan då jag t o m gick så långt att jag gick på Debenhams och tittade på bröllopsklänningar. Det mest pinsamma av allt var att jag då inte ens hade en karl, vilket kanske kan vara ett bra första steg innan man börjar planera vilken bröllopsklänning man skall bära.
Idag har jag en man, en man jag älskar oerhört mycket och som jag vet älskar mig tillbaka. Om sanningen ska fram så är detta mitt första förhållande som känns bra, som känns riktigt bra ända in i märgen. Han gör mig hel. Han får min tillvaro att kännas komplett.
Nu har vi dock bara varit tillsammans i sex månader så därför är väl giftemål inte att tänka på ännu. I Sverige finns ju nämligen massa regler och principer som man måste förhålla sig vid. Först och främst måste man vara tillsammans en viss tid innan man får flytta ihop. Sen måste man vara tillsammans ytterligare en viss tid innan man förlovar sig och tillslut när man sedan blivit ful och lastgammal och passionen dött ut för längesedan... ja, då får man gifta sig.
Nu finns det nog ett visst sunt förnuft i ovanstående men ibland känns det lite trist. Eller jag vet inte. Det kanske det inte gör. Känns trist alltså. Eller va fan... vem försöker jag lura. Jag vill gifta mig ung och snygg och helst medans bröllopsnatten fortfarande har en möjlighet att bli full med massa hysterisk lust och passion.
Vill bli buren över tröskeln medans min man fortfarande har en hel rygg och muskler på armarna.
På tal om alla dessa regler som finns. I morse höll jag på att få psykbryt på en klimakteriekärring som inte behagade flytta på sig i tunnelbanan. Bor man i Stockholm och befinner sig i tunnelbanan under rusningstrafik så är det en regel att stå på den högra sidan. Den vänstra sidan är till för oss stressade människor som tror att vi vinner massa tid på att småspringa uppför rulltrappan.
Regeln att stå på den högra sidan gäller visserligen trots att det ej är rusningstrafik. En annan regel om man vistas bland folk är att duscha eller åtminstående tvätta sig under armarna och på andra ställen som kan ha en förmåga att utsöndra viss doft. Eller det kanske mer än sunt förnuft än en regel. Precis som det är sunt förnuft för oss kvinnor att raka sig på diverse kroppsdelar där hår icke är önskvärt.
Vad finns det fler för regler eller självklara saker som ses som sunt förnuft? Hmmm...
Det är regel att bidra med något till samhället för att få leva. Det är sunt förnuft att inte demonstrera den 1:a maj. Det är regel att inte bära samma kläder som sin partner.
Vad vill jag ha sagt med detta? Jag vet inte. Kanske att vissa regler är astråkiga att följa medans andra är en självklarhet som vissa i detta samhälle helt missat.
Över och ut.
/Ms Mybell
Mr Kritisk öppnar munnen
Som ni hör på namnet så kommer det säkert bli en hel del klagande. Så ni får helt enkelt vänja er eller så bara läsa Ms Mybell´s inlägg eller någon annan blogg. För här tänkte jag slänga ur mig det mest, men inte allt. Det positiva kanske någon annan kan stå för.
Så hur har min dag varit idag då? Rätt bra måste jag säga, men nog fan han det gå över innan dagen är slut. Så här sitter man nu och skriver sina första rader.
Blev det bra? Nä, men det blev ärligt i alla fall.
Men det kommer komma fler inlägg som kommer vara bättre. Eller jag vet ju inte vad ni tycker, men jag tror nog att jag kommer tycka att kommande inlägg är bättre i alla fall.
Så lev som ni vill och kolla på världen med kritiksa ögon...
Två knasar bloggar ihop
Jag, Ms Mybell från storstaden möter Mr Kritisk från Lapphelvetet. Vi har varken träffat eller pratat med varandra. Har däremot läst varandras bloggar under en bra lång tid. Efter en impulshandling från Mr Kritisk beslöt vi oss att göra något tillsammans.
Kanske blir det krig på hög nivå... kanske blir det rentav asbra läsning. Vem vet? Värt att chansa.
Kärt återseende.
PS. Jag, Ms Mybell hann göra det första inlägget. YES! 1-0. DS
